Ur Östgötaposten 2 september 1898

Till Ö. C. skrifves: Härom dagen sutto å en restaurationslokal i en af länets mindre städer några landtbrukare, som på morgonqvisten vid ett glas öl dryftade väderleken, årsväxten och auktionen efter rusthållare X. i Y., hvilken på försommaren dog i lungsot, sedan före honom hustru och 3 barn bortryckts i samma plåga. Och menade man enstämmigt, att mågen handlade bra illa, som, då han ju var ganska förmögen, inte brände upp paltorna efter gubben, ty den redbara garderoben hade han sjelf behållit. Utan skulle nu lungsoten spridas till himlens fyra väder. Vi ha sagt till honom, menade en af sällskapet, men han har svarat, att det angår honom inte.

Vid ett annat bord satt en främling i staden, uppmärksamt lyssnande till samtalet, hvaraf han inhemtade både tid och ställe för auktionen. Kl. 11 gick han ut till gården, der lungsoten skulle gå under klubban, och kl. 12 hade han köpt hvartenda plagg, som han samlade i en lår och lät föra ut på ett gärde, hvarefter han tuttade på hela lumplådan, som med tillhjelp af något litet fotogen, lågade Gud och menniskor till ett behagligt brännoffer. Sedan gick den märk- värdig främlingen sina färde!

Nyckelord: , , ,

Det här inlägget publicerades söndag, november 22nd, 2009 kl 10:08 och har arkiverats i Sjukdomar. Du kan följa alla kommentarer till inlägget genom RSS 2.0-flödet. Du kan skriva en kommentar eller lämna en trackback från din egen sajt.

Skriv en kommentar

XHTML: Du kan använda följande taggningar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Namn (*)
Mejl (kommer ej att visas) (*)
Sajt
Kommentar