Ur Östgötaposten 4 december 1896

En fosterländsk stämning har sedan några år tillbaka på ett märkbart sätt börjat besjäla folket ute å den småländska bygden mycket mer än förr, skrifver en af Östgöta Corresp. ortmeddelare i Småland.

Svenska flaggan, som förr var så okänd här ute, att högst få af allmogen kunde skilja henne från öfriga länders, svajar nu å bemärkelsedagar vid nästan hvarje folkskola och nu vet nästan hvarje bondbarn, huru den blågula duken med unionsmärket ser ut, och träder man in i folkskolorna en sådan dag, finner man läraren och barnen åtminstone någon stund under dagens lopp sysslande med sådant som berör dagsminnet. (Gustaf Vasa på Gustafsdagen, Gustaf II Adolf den 6 och Karl XII den 30 November samt Konung Oskar på Oskarsdagen o. s. v.), och då sjunges det enstämmig fosterländsk sång af hela skaran af hjertans lust.

Tidningarna hafva ock i det hänseendet gjort mycket godt de senare åren genom att egna sig åt de fosterländska minnena. Det fosterländska i dagspressen följes nämligen mycket mer än man tror, och kommer man till tals med 10—14 åringar från äfven de fattigaste hemmen, gifva de ofta lätt godt besked om bemärkelsedagarnas betydelse, förutsatt att i hemmet finnes en tidning i god fosterländsk anda, och tidningar i motsatt riktning hafva ingen betydligare spridning här ute.

Till en ädel fosterländsk stämning i ett land hör ovilkorligen bekantskap med och förtroende för statschefen, d. v. s. i vårt land konungen; och med afseende dera finner man nu ko nungens bild här ute oftare ån förr skolorna och soldathemmen hafva som bekant för ej så längesedan fått en vacker konung Oskarsbild till skänks, och äfven till de öfriga hemmen hittar den folkkäre monarken nog vägen, nära nog öfver allt under nu ingående jubileumsperioden. Måtte det ej bara blifva alltför underhaltiga porträtter! Måntro exempelvis kringvandrande tafleknallar äro ej så nogräknade med, om de i bygderna schackra ut till och med helt och hållet falska konungabilder.

Bland det goda bör man äfven härvidlag taga det bästa. Säkerligen hafva inga porträtter af konung Oskar och drottning Sofia varit i allo vackrare än de, som helt nyligen utgifvits af bokförläggaren John E. Nilsson i Stockholm. Väl äro de temligen dyra — 2 kr. pr styck — men så får man också något utsökt fint (hvardera porträttet lär hafva ej mindre än 14 färger), och skall man i hemmet hafva ett jubileum-minne af konungaparet, torde inga bilder härvidlag vara mera värda att skaffa dit än just dessa. De kunna med heder sedermera gå i arf till barn och barnbarn.

Nyckelord: drottning Sofia, flagga, folkskola, fosterländsk, Oscar II, porträtt, Småland

Ur Kalmar 20 juli 1900

Kung Oscars tillmötesgående mot tidningsmän är ju allom bekant och upprepas alltid. När t. ex. i fredags kungaparet åkte genom Linde passade en qvinlig, landtlig poet på, att i den öppna vagnen inkasta ett kuvert. Sedan konungen öppnat brefvet och läst det vände han sig till landshöfding Svedelius med orden:
— Var god och öfverlemna detta till referenterna för afskrift, om de så önska.
Brefvet innehöll några enkla, hjertliga verser, som tolkade brefskrifverskans vördnad för kungaparet.

Nyckelord: brev, landshövding, Linde, Oscar II, poet, tidningsmän

Ur Kalmar 16 juni 1900

Det berättas i ett Parisbref till norska Morgenbladet, att konung Oscar en dag företagit en uppstigning i Eiffeltornet. Konungen rökte cigarr i elevatorn och påmindes med anledning deraf af maskinisten, att rökning var förbjuden. Underrättad af en bland de närvarande om hvem hans passagerare var, blef maskinisten helt ängslig, men konungen öfverlemnade till honom ett par guldmynt för det han gjort sin pligt.

Nyckelord: Eiffeltornet, Oscar II, Paris