Artiklar med nyckelordet 'hästar'

Ur Norra Skåne 14 april 1897

Uti ”Illustrated English Magazine” har hr George Parsons Lathrop offentliggjort en profetia om civilisationens ståndpunkt år 2200. Hr Lathrop har bemödat sig om att gifva sina förutsägelser en vetenskaplig grundval, och särskildt stöder han sig på Edison. Man tar derför med nöje del af hr Lathrops framtidsmålningar, äfven om man tviflar på att han återger Edisons idéer med fonografisk noggrannhet.

Historien om mannen, som vaknar efter en tre månaders sömn, är alltför ofta skildrad för att i och för sig väcka intresse, men när uppvaknandet väl försiggått, och den stackars Gerald Bernis skall äta för första gången efter 500 år, är man genast inne på ett intressant kapitel.

Gerald har rätt att känna sig hungrig, och han äter derför med frisk aptit, utan att bekymra sig om att kokkonsten från hans ena middag till den andra tack vare kemien undergått en total omhvälfning.

Man äter inte längre kött år 2200, nen det hindrar inte, att man äter delikata biffstekar ocli rapphöns — som vuxit på rot!

Saken är ganska lätt att förklara. De stackars ”gräsätarne” i det nittonde århundradet, hvilka bundsvotterades för sin ideella sträfvan att skaffa menniskorna mat af bästa slag, hade i sjelfva verket haft rätt i sak, men de hade förbisett, att en god biffstek dock ”smakar fågel”. Derför sträfvade de praktiska invånarne i de efterföljande århundradena efter att med kemiens tillhjälp af vegetabiliska beståndsdelar åstadkomma mat, som skulle ha en god steks fylliga smak. Och ändamålet vanns genom att binda växternas qväfve.

En öfvergång till vegetarisk diet blef af nationalekonomiska skäl nödvändig för våra efterkommande. Jorden kunde icke föda sin alltmer växande befolkning på köttdiet, som ställer sig betydligt dyrare. Och dessutom hade menskligheten blifvit alltmera förfinad och ville icke tynga sina magar med den grofva köttmaten, som bereddes af ”lik” utaf mördade djur.

Åkerbruk och trädgårdsodling gjorde storartade framsteg. Isynnerhet bidrog härtill elektricitetens användning vid jordens skötsel. Elektriciteten blef menniskosläktets räddare från hungersnöd.

På hvarje half hektar uppsattes ett slags elektricitetsmaskin, som hade till uppgift att binda jordens kväfve, hvarigenom de alstrade vegetabilierna skulle bli lika kväfvehaltiga och närande som kött. Och tack vare dessa sinnrika maskiners underbara verkningar skördade menniskorna äpplen och päron af en fots genomskärning.

Man skulle kanske kunna tro att människor, som äta saftiga päron af en fots genomskärning såsom dagligt bröd, icke behöfde andra drycker än en klunk mjölk eller vatten då och då, men hr Lathrop, som har ett frikostigt sinnelag, förser sina efterkommande med två slags dryckesvaror: ”lifsvatten” och ”kristallvatten”. Intetdera slaget är dock rusgifvande, hvilket vittnar fördelaktigt om hr Lathrops moral.

Äfven rusdrycker finnas dock i det kommande idealsamhället, ja de tillvärkas i särskilda kronobrännerier, men blott för att användas som pinomedel mot de värsta brottslingarne. I stället för att halshuggas dömas de gröfsta missdådarne att förtära ett visst qvantum rom, konjak eller whisky.

Svensk punsch känner hr Lathrop icke till, ty i så fall hade han nog äfven uppräknat denna dryck bland de andra straffarterna.

I följd af det rationella och i alla afseenden sunda lefnadssättet äro menniskorna i det tjugotredje århundradet så friska och starka, att de icke som nu behöfva sofva bort halfva sitt lif. I sjelfva verket existerar knappt någon skilnad mellan dag och natt, ty det elektriska ljuset flödar ständigt öfver land och haf. Alla torde likväl icke kunna gå in på att detta skulle vara en välsignelse, men det tjugutredje seklets menniskor äro säkerligen annorlunda beskaffade än vi.

Hr Lathrops menniskor ha fullt upp med förströelser. Bland dessa må nämnas att de på snabba bicyklar och tricyklar, som drifvas med elektricitet, kunna genomkorsa verlden och njuta af dess skönhet. Vid alla hotell kunna de ladda de elektriska accumulatorerna. Hästar finnas endast som kuriositeter i de zoologiska trädgårdarne. Men det finnes elektriska hästar, som röra sig med fullblods behag och ha den stora fördelen med sig, att de ingenting äta. Människorna behöfva nemligen all jordens afkastning för sig sjelfva och besitta den afundvärda förmågan att af gräs och hafre tillaga de delikataste rätter.

Ett annat fortkomstmedel är ett slags ballonger, som också drifvas af elektricitet medels väldiga aluminiumvingar. Hvarje familj har en sådan ballong. Anmärkningsvärdt är emellertid, att Edison af hvilken hr Lathrop vanligen hämtar sin visdom, sjelf icke tror på möjligheten af sådana luftskepp.

Behöfver det särskildt nämnas, att det tjugotredje århundradets menniskor äfven underhålla regelbunden förbindelse med Mars ?        (G. H. T)

Nyckelord: , , , , , , , ,

Ur Norra Skåne 8 juni 1883

Stortorgdagen i tisdags hade en hel del folk och djur samlats å våra torg. Hästhandeln var ej synnerligen liflig; deremot såldes ett icke obetydligt antal nötboskap samt får och svin till mycket varierande priser dock i allmänhet något högre än föregående månadstorgdag.

Från Engelholms station afgingo 103 st. nötkreatur 94 svin och det ovanligt stora antalet 211 får.

Lugnet stördes på ett betänkligt sätt af våldsamma uppträden. På aftonen vid 9-tiden anträffades vid torget åtskilliga jernvägsarbetare i krakel med några andra personer. Polisen tog strax itu med de orolige sällarne, som dock i stället för att låta föra sig till ordning, uppförde sig ännu vildare; med anledning deraf blefvo 4 jernvägsarbetare och en skånsk husar indragna i häktet. En af de häktade greps med dragen slidknif i handen. I onsdags hölls polisförhör, då den ene af de häktade arbetarne lösgafs. De andre skola undergå ransakning nästa måndag vid rådhusrätten i Engelholm.

Husarpatrull hade säkert vid detta som så många andra tillfällen varit god att ha tillhands, ty, som det såg ut, hade ordningsmagten svårt att reda sig utan tillhjelp af tillkommande extra biträden. Vid bortforslingen till häktet tilldrog sig det förargelseväckande uppträdet att en elak och för åtskilliga excesser känd ”inföding” passade på att på ett lömskt sätt öfverfalla och misshandla en af de häktade.

Nyckelord: , , , , , , ,

Ur Varbergsposten Fredagen den 7 april 1911. Nr 41 A.

Bergsardennerhingsten Joseph tjänstgör söckendagar till begränsadt antal ston. Afgift 25 kronor.

Stamboksberättigade unghingstar, hvaraf en är godkänd i år, 10 kronor.

Gallston från förra året nedsatt afgift.

Thårstorp, Veddige i april 1911.

J. A. Johansson.

Nyckelord: , ,

Warning: is_executable(): open_basedir restriction in effect. File(/usr/local/bin/curl) is not within the allowed path(s): (/storage/content/75/155675/hvadnytt.se/:/storage/configuration/wrappers/75/155675/hvadnytt.se/:/tmp/) in /storage/content/75/155675/hvadnytt.se/public_html/wp-includes/class-snoopy.php on line 202